Ett stambyte – hur ofta ska det ske?

Om du någon gång varit på en lägenhetsvisning så har du förmodligen skrivit upp ett antal frågor som du vill ställa till mäklaren. En av dessa – den du förmodligen ringat in som extra viktig – gäller ett stambyte och du har gjort det av den anledningen att ett sådant definitivt kommer att påverka kring hur du ska agera fortsättningsvis. Skulle mäklaren säga att man från föreningens sida de facto planerar för ett stambyte inom något år – ja, då är det troligt att du – liksom många andra – avstår från affären och istället söker dig till något annat objekt.

För; ett stambyte innebär att man får göra avkall från en hel del bekvämlighet och detta under en relativt lång tid. Det hela innebär nämligen att rör och ledningar som går på insidan av fastigheten bedöms som så pass undermåliga att de måste bytas ut mot nya. Ett ingrepp som inte sker under en dag och där tillvägagångssättet innebär att man river ut badrummet – i vissa fall även köket – för att kunna komma åt stammarna i fråga. Det här brukar innebära att de personer som bor i den fastighet där stambytet äger rum tvingas dela exempelvis dusch, att man har en gemensam toalett samt att man under tiden stambytet sker får se hur byggjobbare förvandlar in- och utsida av fastigheten till lite av ett organiserat kaos. Dessutom så jobbar dessa naturligtvis inne i lägenheterna också. Som fastighetsägare så tjänar man på att hålla uppsikt över sina stammar och på att försöka – i god tid – se över när stambytet ska ske.

En tidsintervall som generellt brukar gälla ligger mellan 25-30 år. Det är alltså ingen årlig företeelse – men då det väl ska göras så handlar det om stora uppoffringar från samtliga inblandade. Kostnadsmässigt då? ja, det här är en väldigt svår fråga då ett stambyte mellan fastigheter skiljer sig ganska mycket åt och där man dessutom måste se till om man väljer att – utöver kall-, varm-, och spillvattenrör – även byta ut exempelvis elstammar, radiostammar och gasstammar. Dessutom – och här kommer det ändå en liten gladare nyhet för de som bor i en fastighet – så brukar kostnaden även påverkas av det faktum att badrummen byts ut och renoveras.

badrumsrenivering

Relining eller stambyte?

Många fastighetsägare idag väljer bort stambytet och ser istället till ett annat alternativ som kallas för relining. Detta alternativ går ut på att man reparerar snarare än byter ut stammarna; man sprutar in en slags plast i rör och ledningar och får därmed ”nya” rör inuti de befintliga. Ett alternativ som är avsevärt mycket billigare och som inte för med sig lika mycket bekymmer. Man behöver som exempel på det inte riva ut badrummen i fastigheten.

Relining är en relativt ny teknik och därför så ska man vara lite försiktig kring att hylla det alltför mycket. Fastigheter där en relining gjordes för 20 år sedan har dock visat sig hålla bra även idag och det är ungefär det tidsperspektivet man har att förhålla sig till. Det är således lite för tidigt att säga att en relining är ett en fullgod ersättare till ett stambyte – men visst finns det detaljer som talar för att det här alternativet tillhör framtiden. Nu ska det dock mest ses som ett komplement till stambytet; ett projekt som – då tiden är inne – ändå måste genomföras. Man kan skjuta upp ett stambyte i flertalet år genom en relining, men någon gång i framtiden så måste det ändå förmodligen ske.

Ett sista tips till dig som fastighetsägare gällande stammarna är följande: genom ett regelbundet underhåll så ger du dig själv bättre förutsättningar och lägre totalkostnader. Att någon gång boka in tid för en så kallad stamspolning är verkligen något som rekommenderas.

Så blir du en framgångsrik fastighetsägare!

På den här webbplatsen finner du all information för att framgångsrikt äga och förvalta en fastighet. Du får reda på när du skall gör en ovk-besiktning och hur den skall utföras.  Under vilka omständigheter skall du utföra en relining och när skall du göra en komplett stamrenovering?